MUSIKLANDET, 090109
3/5

Jag hoppas verkligen att bolagen nappar på det här och att det inom en snar framtid kommer en fullängdare.

I finanskrisens och uppsägningarnas tid är det omöjligt att inte fastna lite extra för nämnda textrader. En sång om hoppet som gror även när det är som mest nattsvart. Det är även det första, och starkaste, spåret på Depressive Arts-sångaren Klas Bohlins, trespårsdemo. Att det endast finns tre spår har både för- och nackdelar. Fördelen är att jag som lyssnare får en kortfattad presentation om vad som (förhoppningsvis) komma skall. Nackdelen är att det blir desto svårare att få något grepp om helheten; i vilken riktning Bohlin vill ta sin musik.

Skivans gemensamma nämnare hittar man främst i Bohlins mörka, raspiga och släpande röst. En röst som fungerar alldeles utmärkt på de drömska, gotiska arrangemangen som stundtals påminner om Thåströms lugnare alster. Textmässigt är det minst sagt en flirt åt det mörkare hållet där resignation och villrådighet återkommer som teman. Klas Bohlin lyckas dock med att inte bli patetisk i sitt textskrivande. För trots att det inte är fråga om ett världsrekordförsök i hoppfullhet tenderar det aldrig till att bli en orgie i ”mitt-liv-är-skit-och-åt-helvete-och-det-är-så-synd-om-mig”-texter. Tvärtom lyckas Bohlin balansera texterna på precis rätt sida om den tunna svarta linjen.

Jag gillar verkligen det här. Och jag är glad över att Bohlin valde att skriva på svenska. Det berör lite extra och träffar lite hårdare. Däremot är det som tidigare nämnts svårt att skapa en helhetsbild av artistens vision. Inledande ”Maktlöshetens tid” är å ena sidan en fantastisk låt där ljudbilden på ett perfekt sätt ger texten allt vad den behöver för att växa ytterligare. Däremot tredje spåret, ”Som bara jag kan se”, med sitt något hårdare och rakare sound är i min mening snäppet svagare än sina två föregångare vilket leder till att skivan avslutas således med sin svagaste stund. Men jag hoppas verkligen att bolagen nappar på det här och att det inom en snar framtid kommer en fullängdare där Bohlin kan spela ut hela sitt register. För om det finns fler alster såsom dessa på lager skulle en sådan skiva kunna bli riktigt, riktigt bra.


Av: Anders Samuelsson.
» www.musiklandet.se

»
TILL STARTSIDAN